På terapin pratade vi kring ett halvår sedan, då jag för mig själv ( och terapeuten ) erkände att jag längtar efter barn, om att göra något positivt av väntan på rätt tidpunkt.

Då var planen att vänta något år, främst av den anledningen att det skulle lugna sig med bonusbarnen. Nu vet vi alla att det inte blir bättre än så här, livet fortsätter att rulla, i med- och motgång - och då är även detta en hyllning till livet - att försöka skaffa barn.

Hur som helst, redan då, för ett halvår sedan när jag och terapeuten pratade om det, så fanns det många negativa tankemönster kring väntan på den perfekta tidpunkten.

Som den bästa terapeut hon är, så vände vi på tankemönstret. Istället för att allt skulle kännas så meningslöst så länge lilleman är hos oss, utan att själv få ha ett barn, så vände vi på det.

Vad kan man använda tiden tid på ett positivt sätt?

För mig var det helt klart något som fick mig att tänka på att nu ska jag boosta mig själv, min kropp, göra sådant jag inte kommer att ha tid och lust med framöver när ett barn förgyller min tillvaro.

Jag visste att jag skulle må bra att behöva sluta med mina två mediciner. Jag lade lite extra fokus på mitt välmående under hösten och i december fick jag ju plocka bort den sista. Går nu på kontroller för att kontrollera värdet utan medicin - fortfarande normalt!

Det fick mig att sporras och lägga fokus på hälsan!

Vi fortsatte vända på väntan och naturligtvis fanns där mer.

Tjejkvällar med tjejerna, bio och middag på stan - bra för kropp & själ!

Sovmornar på helgerna, att njuta av tystheten utan dåligt samvete när sambon kliver upp med lilleman.

Resa på något som ligger mig varmt om hjärtat, små miniweekends. Till fjällen,till storstan, till något avlägset slott eller herrgård.

Detta är ju naturligtvis något jag hoppas kunna göra den dagen jag blir förälder, men jag vet att det kommer inte bli mycket av den varan, så nu önskar jag att jag passar på och njuter av livet här & nu.

Jag har en plåt tekakor i ugnen, luktar gudomligt. Jag är inte gudinna på att baka, not my cup of tea så att säga.

Men jag tror jag lyckats...

Jag gör allt för att distrahera väntan. Sov två timmar efter jobbet idag, inte särskilt bra, men väldigt välbehövligt.

Väntar och känner, det går inte att komma i från. Eftersom jag inte vet om jag ska räkna efter lutealfasen, och utgå från att den är 11 dagar för mig, så har jag en dryg vecka kvar till BIM.

Om jag istället räknar på menscykelns längd, då har jag tre dagar kvar till BIM.

Trötthet, min första förstoppning ever och en olustkänsla i kroppen nu ikväll.

Jobbar stenhårt med mig själv för att inte våga vänta...

 

ettvanligtliv

18 januari 2011 15:43

Låter som en jättebra plan tycker jag!
Kram

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...