Jag har stora förhoppningar för att bli gravid inom de närmaste månaderna, så är det bara.

Det är en hissnande tanke som man knappt kan ta till sig.

Rent medicinskt så har man goda chanser för att få något ytterligare att fästa när man har uns av hormoner kvar ikroppen.

Det sa både läkaren och det är något man läst om överallt.

Förstå?

När vi i helgen var hos sambons familj på middag och det pratades om midsommarfesten så kan jag inte låta bli att hoppas att jag är gravid då.

Ägglossningen är på gång, och jag funderar på om jag ska köra utan tester denna månad. Hade inte det som skett hänt, så hade jag ju testat utan tester, men nu skulle det vara skönt att veta om ägglossningen har kommit tillbaka som planerat.

Det är en hissnande tanke. Jag önskar så mycket att det där strecket kommer tillbaka på testet, så enormt mycket.

Det är en stor tanke som jag som sagt har svårt att ta på.

Vi jobbar verkligen på att bli fler i detta hem...

Idag sa min mamma att hon är orolig för hur hon ska hantera lilleman den dagen hon får ett eget barnbarn. Jag förstår henne. Lilleman är vårt lille charmtroll och vi älskar honom så, men vi alla vet att blod är tjockare än vatten...