Jag känner mig i obalans. Hela tillvaron går åt till att leta graviditetssymtom och så kan jag verkligen inte ha det.

STOPP det går liksom inte.

Jag mår pissdåligt av det.

Höstdepression har man ju hört talas om, men vårdepression?

Känner ingen större lust till någonting.

Vill bara vara hemma om jag får bestämma, men att vara hemma är heller ingen lösning för mig, för då kommer tankarna som gräver sig in i mitt innersta.

Jag behöver rutiner och struktur för min vardag för att orka runt.

Sover dock väldigt bra, vilket i sig talar emot en depression.

Helgen är över. Allt har kretsat kring barn barn barn familj familj familj.

Jag har känt mig ensam ensam ensam kryddat med lite utanför utanför utanför.

Min sambo bjuder verkligen in, vill att jag är delaktig, men vad gör det när jag känner att jag är den enda på hela barnkalaset som inte har något barn.

Gårdagskvällen guldade till tillvaron lite genom att jag gick undan för att försöka läsa lite, slog upp "Ett barn blir till" av Lennart Nilsson.

In kommer sambon, frågar vad jag läser och när han ser, då skrattar han till.

Japp, det har stigit mig uppåthuvudet denna starka och plågsamma längtan...

 

ettvanligtliv

21 mars 2011 10:25

Känner verkligen med dig, det är en fruktansvärd tid mellan ägglossning och mens. Kan bara trösta lite genom att berätta att många många inte märker någon skillnad på hur de mår innan bim. Liten och klen tröst men alltid något. Håller själv på att bli tokig.
Kram!!

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...