Nu är det bara dagar kvar till dess att det återigen ska njutas av luster på landet... var så säkra!

Jag är tusan i mig inte gjord för ett liv i celibat. Konstigt hur mycket av välbefinnandet som sitter i den sexuella bekräftan som sker i allt det där underbara mellan man & kvinna... intressant det där.

Idag är det en stor dag, min nya bil ska hämtas.

Jag minns när den beställdes, i november och sambon lite försiktigt sa att vi nog skulle ta denna bilen, den lite större och lite rymligare bilen eftersom vi precis bestämt oss för att bilda familj inom denna period. Jag har varje bil i 3 år...

Hör du det där uppe, det ska snart in ett babyskydd där vi, bak eller fram spelar ingen roll, men det ska dit ett babyskydd inom denna period.

Hör du det?

Idag har jag även skrivit ett brev till tant L eftersom det är helt omöjligt att komma fram på telefontiden.

Sist ville hon testa att skriva ut progesteron till mig, men det glömdes.

Hoppas att receptet kommer med vändande post i det föradresserade kuvertet jag skickade med.

Jag vet att många använder Provera som progesteronstödjare under lutealfasen, men jag vågar inte testa.

Provera har jag ju hemma.

Lilleman kommer idag. Det ska bli trevligt att träffa den lille som allt som oftast är helt underbar. Men han får mig att bli...låt oss säga... en smula trött.

Snart dags att stänga ner kontoret, nyttja sin sjukskrivning och försöka komma ner i varv hemmavid innan de intensiva dagarna startar.

Idag får vi inte sätta in något babyskydd, men jag kan drömma och känna mig positiv och det gör jag idag.

Till dess får jag nöja mig med en bilkudde där bak- vem trodde det för tre år sedan?