Efter mycket om och men så ringde jag KK´s mottagning för att få råd, främst om jag ska sluta med Crinonen för att blöda ut eländet.

Hon tyckte att jag skulle komma in och fick en tid 25 minuter senare.

Där var det stressigt och för första gången kände jag att jag inte blev tagen på allvar faktiskt. Fick inga riktiga svar.

Att mina urintester visar svagare är "illavarslande men ska egentligen inte användas på det sättet"

På ultraljudet såg man ingenting och mest troligt är att jag ägglossat sent.

På frågan om det bara är en slemhinna där som jag ska blöda ut nu, var svaret: "det finns egentligen inte så mycket att blöda ut där"

Blodstrimmorna jag såg var ytliga och satt i mynningen pga för hårt torkande.

Ingenting jag blöder ut alls.

Om jag ägglossat som jag brukar så är jag bara i vecka 5 ( 4+x) och då brukar man inte kunna se något sa han.

En remiss för hcg-prov som lämnats i dag och på torsdag.

Äggstockarna hittades inte igen.

Jag är helt tom och slut.

Sambons ord i bilen på vägen hem "beklagar"

Jo, eller hur?!

Jag blev faktiskt inte klokare alls. Läkaren hann inte säga hejdå innan han försvann där jag låg med benen i vädret och fick en remiss.

Jag vågar inte tro någonting och fick inget svar på hur jag ska göra med Crinonen.

Hur reser man sig?

Det här var liksom det enda jag ville...

Jajamen, vi kom till vecka 6, (5+3) innan första tecknet på blod visade sig på toapappret.

Idag är det en riktigt jävla pissdag kort och gott.

Jag är ju inte klok, jag har gjort av med över FEMTIO, ja 50 st graviditetstester och håller på att noja sönder mig själv och förpestar min tillvaro med att vara elak och grinig.

Anledningen; testen har igår blivit svagare, märkbart svagare tycker jag.

Gjorde det jag lovat mig att inte göra; ta ett test igår kväll och ja, det var bra mycket starkare än i lördags.

Nu när jag kom på jobbet tog jag ytterligare ett då det fattas hemma, och ja, testfan är svagare.

Jag tappar fattningen totalt.

Det är över en vecka sedan jag testade positivt, det ska ju vara enormt starka test nu.

Jag orkar fan inte det här.

Idag blir dörren stängt på kontoret och jag ska bara försöka jobba undan några timmar innan jag ger upp för idag.

Lika bra att sluta med Crinone så jag får blöda ur skiten och börja om från början.

När ska min lycka komma egentligen?