Ikväll vred det till i magen. Ut kommer en bit slemhinna med något grått inuti. Barbarisk som jag är åker mobilen snabbt upp och jag mms:ar en bild på det hela till en bekant som är läkare.Jag har nu fått se slemhinnan ( delar av) samt hinnsäcken och en 3 mm "kärna" med en svart prick i. Kom helt av mig, och att spola ner det i toaletten kändes i hjärtat. Jag är glad att jag vågade fråga vad som är vad - för det har gett mig om möjligt än mer vördnad för en graviditet. Nu vet jag hur en graviditet i vecka 6 inte borde se ut...

Idag kom dagen då jag fick träffa en vän som jag inte träffat på många år, men som jag följt på avstånd ändå...*ler stort*

Ni vet med dagens teknik går det att veta hur gammal ens barn är, hur man har det i största allmänhet och hur landet ligger...

Satt just och funderade på när vi gick i skolan tillsammans, men jag tror att jag det var mellanstadiet vi gick i samma klass, sen gick vi paralellklasser under högstadiet och lågstadiet.

Hon hade gjort så fint med frukost under äppelträdet som svalkade så gott det kunde i dagens hetta. I vagnen låg en dryg två veckors liten prinsessa som berikat sin mamma, pappas och storebrors liv genom att komma till världen med lite hjälp på traven.

Det var exakt det där jag behövde, få känna att en egen familj går att nå med hjälp.

Känslan över att det är vanligare än man tror att det tar ett tag än att bara ta av sig kallsipporna för att få den där sista pusselbiten i livet, berikade också mig.

Idag när jag sitter här och blöder som en stucken gris, så känns det ändå väldigt gott att få ha träffat henne, med samma fina hjärta som jag kom ihåg henne för många år sedan... Oj, nu lät det som vi var gamla här!

Jag hoppas att hon vill ta med sig sin familj i bilen under sommaren och komma lite västerut och äta jordgubbar med glass tillsammans med oss...

Tack fina du för en väldigt fin morgon! Jag tar med mig en stor portion hopp och en stor skopa tro...