Jag funderar mycket just nu, försöker hitta svar på Varför?

Jag är inte längre rädd att inte kunna bli gravid, det verkar min kropp klara galant...

... MEN vad är det som gör att det blir tidiga missfall?

TF tror helt klart att det har med GBS att göra. Detta gör att jag naturligtvis vill ta en odling, men jag får nog vackert vänta till dess att han öppnar.

Igår fick jag återkoppling på mina frågor till KK gällande rh- immunisering.

Det var den vänlige Dr F som återkopplade och jag kände mig väldigt trygg i det.

Svaret var väl väntat och gick ut på att västvärlden forskning ännu inte har kunnat bevisa att tidiga missfall och rh negativ blodgrupp har något som helst samband.

Han sa också att vid en graviditet kommer jag få extra många kontroller och säkerligen bli remitterad till spec MVC med tanke på blodgrupp. Barn till rh negativa mammor brukar bli mindre pga blodbrist, men att dom ska hålla koll på mig.

Både överläkare dr A och dr S hade godkänt den planen, och det känns faktiskt jätteskönt om något.

Han erbjöd sig att skriva remiss till missfallsutredning då detta är mitt tredje missfall på raken på så kort tid.

Jag vet inte hur jag ska göra med den saken och utöver frågan om anledningarna till missfall så är även det en fundering.

Det var en väntetid på närmare tre månader och då är ju TF redan tillbaka och där går det undan.

Samtidigt som TF känns som ett förstahandsval så är jag jättenöjd med bemötandet på KK.

Vi får se... suger på karamellen och hoppas att jag inte behöver ta mig igenom en utredning.

Sommaren är här med besked och jag är så uppjagad och stressad över alla vardagsmåsten som håller på att kväva sönder mig inifrån.

På nätterna känns det som att sovrumsväggarna viker sig inåt och paniken kommer krypande. Pest!

Jag önskar att jag kunde släppa på de krav som finns, ta vardagen lite mer piano.

Om jag ställer mig utanför mig själv och tittar på mig så förstår jag att jag är stressad. Allt är så jäkla prydligt hos oss och jag arbetar mig grön för att det ska vara så.

Med en sambo till hantverkare där spån, skruvar, olja och tjära kommer in tillsammans med honom, och med en Bonus som är så aktiv och har en motorik som liknar en 2 årings, så blir det stökigt.

Jag håller undan, fejjar och har mig.

Vi bor dessutom på landet så all matlogistik som handling och matplanering måste prioriteras. Det funkar liksom inte att springa förbi närmsta närköpet och handla det man behöver för stunden.

Stressad är bara ordet...

Vi pratar mycket nu min sambo och jag. Tack o lov är det inte jag som drar i den trådan, han pratar mycket och antagligen har han ett behov av det.

Härom natten låg vi vakna till närmare två och pratade om hur han levt tidigare och hur vi ska göra för att jag ska kunna må bättre i mina känslor kring hans fd liv.

Nu är det dags att åka förbi affären och hämta ut paketet från P&P innehållande shorts och t-shirt till Bonus.

Det sved till när jag klickade ner storlek 134/140 i kundkorgen istället för något fint i storlek 56...

Sved till rejält...