Jag önskar att Du förstod vad som händer i min själ med tre missfall på kort tid.

Jag önskar att Du förstod hur otroligt mycket det sårar när min fina ryggsäck som jag köpt till Bonus inför skolstarten, kommer tillbaka, nerpackad och ihopvikt i en pisspåse i mammans ryggsäck.

Jag önskar att Du förstod hur skör man blir när man vågar föreslå fotbollsskola, boxning, teater, karate, hockey, inneband och andra tusen och en aktiviteter för att det vore bra för ett barn.

Jag önskar också att Du förstod hur mycket det krossar ens hjärta när det ratas, för att sedan älskas när någon annan förälder, en mer accepterad människa föreslår det samma och det då höjs till skyarna.

Vi är ingen riktig familj.

Jag har blivit bitter och tänker på hämnd. Hur jag ska packa ner hennes ryggsäck i en skitig kasse och packa ner i vår ryggsäck. Så lågt och så barnsligt, jag är bättre än så egentligen.

Jag vill stoppa ner en hundralapp för varje gång jag kommer på att Bonus behöver kläder. Avstå och stoppa ner hundringen i en låda. När min Längtan någon gång vill komma, då ska tusenlapparna fram.

Vad hände med mig?

Det här är inte jag...

 

Hedda

30 augusti 2011 17:37

Det låter så fruktansvärt tungt. Du behöver någon som står på din sida. Nu när du själv har det så jobbigt pga missfallen, så blir det förstås oerhört svårt att stå ut med denna elakhet från en annan vuxen människa. Har du och sambon varit och pratat med nån, bara ni två? Känns som om du inte ska behöva stötfångaren i förhållande till hans ex. Kram.

http://heddasdagbok.wordpress.com

 

Stina

30 augusti 2011 20:49

Vännen min, tyvärr vet jag precis vad du går igenom och tror mig veta varför du förändras. Det är ens dröm som krossas, den förhoppning man har och längtan efter en familj... kanske drabbar det oss ensambarn utan fäder ännu hårdare... vad vet jag! (en egenhändigt påkommen teori)

Det är en skrämmande känsla att inte känna igen sig själv... jag vet, för jag har också upptäckt en sida av mig själv som jag inte gillar. Men jag dömer dig inte, vi är bara människor vi med.bättre eller sämre än någon annanStyrkekram

 

Stina

31 augusti 2011 17:49

....självklart skulle det stå... "varken bättre eller sämre än någon annan!" ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...