Resumé av dagens möte: En ny utredning kommer att starta. ( Ett år efter att den förra är klar som resulterade i att det finns ett behov av stöd genom kommunen, men att modern och sonen absolut inte vill ha stöd och hjälp) Allt läggs ned. Idag ska det göras om. Oj vilket smart drag...Modern vill att han placeras här på heltid. Nu är hon beredd att samarbeta och låta far och son få kontakt. Ja, det passar nu när hon inser att hon ligger risigt till och klassas som mindre förmögen att ta hand om barn.Beslut är att vi nu ska ha store sonen varannan vecka. Min värld darrar, tårarna kommer där vi sitter i det trånga rummet. Jag längtar så ofantligt mycket efter en egen familj och vet ni, att vara rädd i sitt egna hem är en vidrig känsla.När jag träffade min Kärlek trodde jag aldrig att det skulle bli så här. Idag rinner tårarna och jag önskar att det fanns en bättre lösning än detta. Men trots allt, jag lever med hans pappa och han har skyldigheter att ta hand om honom. Att jag inte vill ha med denna hemska unge att göra är något jag får försöka svälja och lära mig att leva med...