Jag tror att biologin ställt till det så att jag längtar något helt enormt efter att ha ett kalas med ett ljus i tårtan, en parvel som äter med hela kroppen, sitt livs första födelsedagstårta.

Idag har vi haft 8-års kalas. Allt gick i Blixten McQueen-tema och det var en lycklig Bonus som tog emot vänner och släkt. Nu har alla gäster gått och kvar finns kartonger och rester av en prinsesstårta med Blixten på.

Han var så lycklig, fina fina Bonus... Vi har kramats mycket dessa dagar, han och jag...

Nu tar gnället vid och tårarna har flera gånger brunnit bakom mina ögonlock.

I natt var det fest här. Mitt hem förvandlades till något jag aldrig kunnat tänka mig.

Det värsta är inte allt skit som blev, utan att min sambo snabbt snabbt tog undan för att en konflikt inte skulle uppstå, för jag hade banne mig lust att väcka herrn med att uppvaknande jag...

Jag kan inte beskriva känslan av att min hem har förvandlats till någonting jag inte är en del av. En familj som blir allt mer komplett.

Jag kan inte längta tillräckligt efter att få min alldeles egna lilla parvel att bli komplett med...

För obekväm det är jag...

På tisdag är det dags för besök på kommunens enhet för sådana frågor. Jag och Kärleken ska få stöttning och diskutera våra frågor, och frågor det har jag...

Den största frågan är hur jag någonsin ska kunna känna mig bekväm med detta? En stor fråga som rymmer många olika aspekter...

Nu ska jag medvetet dra ut på middagslagningen. Store Sonen ville äta snabbt så att han kan ut och åka med sina polare. Pappan medlar så att konflikten inte ska uppstå, för det ligger bara och pyr just nu...

Jag ska till återvinningen och lokala affären, det behövs kompletteras i kylskåpet nu när det bor en tonåring här.

Jag är inte gjord för det här...

 

A

5 februari 2012 16:34

Skickar styrkekramar! Hoppas det blir bättre.

http://www.hjartatbloder.blogg.se

 

Varjehjärta

5 februari 2012 19:53

Jag följer dej och våndas med din situation! Hoppas ni får lugn och ro snart! Är Bonus och Tonåring helsyskon?

Kram!

http://www.varvagtillenkotte.blogspot.com

minlangtan

5 februari 2012 20:38

Japp, helsyskon. Tack för omtanken. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...