Gårdagen var fruktansvärd. Aldrig har vår relation ställts på sådan spets som igår, inte för att vi två inte älskar varandra, utan av anledningen att jag inte vet om jag klarar att hålla ut utan att själv gå sönder.

Gårdagen var en dimma.

Under eftermiddagen pratade vi mycket, min sambo och jag. Sällan har samtalen varit så fina. 

Vi vill det här, vi vill leva med varandra.

När orden från honom kom att han vill att vi öppnar bebisverkstaden så att jag får börja hoppas igen, då brast det fullständigt för mig. 

Jag vill, men jag kan inte just nu och det gjorde mig så ont i hjärtat att han ser min sorg - han ser hur ont jag sliter av att saknaden över det som är vårt.

Att han viskar i mitt öra att han ser hur redo jag är på att bli mamma, få någonting eget.

Vi ska ha vårt liv, vi ska, det måste bara bli så...

Just nu är det just exakt det jag lever för, vi ska ha vårt liv och jag ska få bli mamma...

 

ettvanligtliv

15 mars 2012 08:47

Så fint och bra att han ser dig och vill ert bästa. Snart får ni öppna verkstaden igen <3!
Kramar!

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...