Jag är så glad över det bemötande jag fått på KK här i stan, högt över förväntan.

I morse kunde det konstateras att nu är allt över och hcg är nere på 8.

Vi hade ett bra samtal, läkaren och jag.

Nu ska bara körtlarna i ljumsken gå ner till normala, så är vi där vi började.

Fabriken förblir stängd till dess att vi beslutar oss för att gå vidare, nu ska inga dumma saker ske - hur mycket jag än vill. Jag märker att jag mått dåligt över att en graviditet kommer när det är som mest olämpligast.

Vi har dock goda chanser att lyckas när vi vill och just nu får det förbli stängt ett tag.

Det känns som ett bra beslut.

I mitt huvud snurrar tusen och en tankar, kring hur mitt liv faktiskt blev. Jag tycker att det är så mycket svårare än jag kunde föreställa mig med att leva i en familj med barn sedan tidigare. Det händer så mycket med mig när förutsättningarna är som de är.

Min livsplan har alltid varit att jobba, gifta sig och skaffa barn - som något rosa romantiskt som är lika nytt för båda.

Jag hoppas och tror att det är min omdirigering av livskompassen som gör att jag känner mig helt håglös.

Jag saknar passionen mellan oss två, som det var i höstas, när jag accepterat att det blir vi två och Bonus som ska skapa en ny familj.

Att dessutom känna sig som en bitterf*tta gör ju inte saken bättre och man trivs inte riktigt med sig själv.

Som sagt, jag jobbar på att rita om min livskompass och till dess får vi två försöka att överleva, för just nu känns det inte som att jag lever, jag bara överlever...

 

A

3 april 2012 20:05

Glad för att du fått bra vård hos kvinnokliniken vännen. Så himla ledsen över allt ni ska behöva gå igenom.. Livet kan verkligen vara fruktansvärt jobbigt. Allt tar sin tid, ni kommer hitta tillbaka till varandra (som det var i höstas) och bättre!! Tillsammans klarar ni allt!! Kram

http://www.hjartatbloder.blogg.se

 

ettvanligtliv

8 april 2012 15:19

Så tråkigt vännen. Jag instämmer med A, ni kommer att hitta tillbaka. Tillslut lyckas det och ni kommer att bli fantastiska föräldrar.
Kramar <3!

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...