Som så många andra gånger så väcks många känslor till liv när släkt och familj samlas för att fira högtider som denna - påsk. Förra påsken var jag gravid. Läkarna visste inte ännu åt vilket håll det skulle gå. Jag minns skräcken på påskaftonens morgon, då rött blod kom tillsammans med smärtor. De bruna ofarliga flytningarna byttes ut mot något värre. 

Jag minns hur känslorna gick förra påsken och jag minns vilken pina det var på påskdagen, att inte sitta still, springa och kolla i trosan hela tiden.

Denna påsk fanns också känslorna där. Det saknas någon här, en liten påskkärring eller påskgubbe som skulle få leta sitt första påskägg, som skulle överösas med påskpussar och kärlek.

Igår kväll när vi åkte hem från påskfirandet i stan tillsammans med min familj och släkt så kom tårarna, helt okontrollerat, men så otroligt djupa känslor och väldigt smärtsamma tårar.

Jag körde bil och den första tanken var att inte tappa en lins, då kände jag handen på mitt lår, och den otroliga värmen som denna man ger mig, en värme och en trygghet som bara han kan ge mig.

Försiktigt kom mina ord fram, orden som tillsammans med mina tankar plågat mig så hårt den sista tiden.

- Jag vill att du ska få se mig lycklig igen...

Jag vill ingenting annat än att få vara lycklig igen, få bli komplett, få en roll att fylla, få bli mamma - jag önskar ingenting annat nu...

 

A

9 april 2012 12:47

Åh jag förstår precis hur du menar :-( Vårat barn skulle fylla 1 år nu i April. Men jag hoppas och tror att vi båda kommer få sitta med en liten utklädd skönhet i en framtida påsk. Många kramar.

http://www.hjartatbloder.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...