Så var det dags för återbesök. Provtagning imorse. Åkte iväg själv till både provtagning och läkarbesök. Tror knappast att jag behöver kommentera känslan kring det faktum att vara själv i något man borde dela. Tårarna rann av ilska...

Hcg var i fredags 444 och idag tisdag 2220, så det var bara normalt och tyder på att graviditeten sitter rätt.
Väl i gynstolen så fick studenten (AT till och med, nästa gång godkänner jag bara ST) känna och se. Det första han utbrister är att tappen är öppen. Superbra att säga det. Läkaren tog över och kunde konstatera att den är lång och stängd men att det syns en liten åverkan på den, troligen pga konisationen. Kort och gott hittade läkaren bara en hinnsäck.
I fredags fanns det en uppklarning och idag såg man en hinnsäck utan gulekropp eller fosterstruktur.

Återbesök på fredag och då måste vi kunna se mer. Läkaren lugnade och förklarade att det gått framåt och att vi borde se mer på fredag. Jag själv är livrädd och känner just ingenting. Läser om folk som bara sett hinnsäckar i vecka 6 och som det gått bra för. Läser om andra där det slutar i missfall. Jag försöker tänka att hcg-värdet är bra, att man såg mer idag än i fredags då det inte fanns hinnsäck. Jag försöker peppa, men det är svårt... Väldigt svårt.