Jag börjar inse att jag är en av dem som får de där sårande kommentarerna. Efter 4 missfall, tårar och förtvivlan som träffar kommentaren rätt i magen "Är det verkligen läge att skaffa barn?"

Och jag förstår att jag får den, jag väljer att skriva om de jobbiga känslorna - att detta faktiskt inte är lika stort för min sambo som för mig. Det i sig är en sorg för mig, och jag sätter ord på det. Är det tabu? Alla har vi en första gång, min sambo har redan haft sin.

Faan vad ont denna kommenatar gjorde och för att svara på frågan Milla så: Ja. Barn skaffar man inte, barn kommer till genom en gåva och om detta Mirakel har valt att komma till oss, då välkomnar jag det med det största av kärlek...