Vilket dygn.

Igår vid 22 tiden känner jag en smärta åt höger och ser samtidigt att jag blöder.

Ringer upplysningen som ber mig komma in efter att jag berättat hur min graviditet ligger.

Jag satt mig i bilen själv. Ingen barnvakt till Bonus, och min mamma bortrest.

Det sista jag säger när jag passerar genom dörrarna är att jag aldrig mer tänker åka själv på läkarkontroller med ångest och rädsla.

På akuten går det undan. Får komma in direkt när sjuksköterskan i luckan ser mina tårar.

Hon ringer efter läkaren på en gång som skulle komma inom en timme, och det gjorde han. Inte den trevligaste läkaren jag träffat kan jag säga och utrustningen på akuten var hemsk.

Så nu vet ni alla Sundsvallsbor, om ni åker till akuten för att göra ett VUL så räkna med uråldrig apparatur.

Där fanns hinnsäcken, ingen blödning, samma storlek och det fanns ett foster, utan hjärtslag. Jag får välja mellan att stanna kvar och utreda smärtorna eller åka hem.

Efter samtal beslutar vi oss för att ta ett serum-hcg som jag ska få svar på från mottagningen på morgonen.

Jag kommer hem, känner inte mig nere. Inga smärtor, ingen blödning, jag har sett ett foster, mer än bara gulesäck. Lyckas somna och känner av febern.

Imorse ringer läkaren, dr H som jag träffat så många gånger.

Han har diskuterat med sin överläkare och gjort en bedömning att detta inte är en frisk graviditet. Hcg har sjunkit och ligger nu på 6700.

När jag lägger på luren kommer smärtorna och blodiga flytningarna är ett faktum. Nu finns det ingen återvändo.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att kroppen blöder ut allt själv. Provtagning och återbesök på fredag.

Jag är tom, känner mig så värdelös, så okvinnlig och oduglig.

Frågorna kommer nu på eftermiddagen, hur går vi vidare?

Jag kan inte ge upp även om en del av mig skriker att jag inte orkar mer. Idag kramas vi och gråter. Min sambo har stannat hemma med mig. Vi bara är...

 

Vår väg till en kotteå

20 augusti 2012 19:07

Ush! Kan inte ens sätta mej in i hur jobbigt det måste kännas! Enorm kram till er! Jag hade på känn att det skulle gå bra!! Kram M

http://www.varvagtillenkotte.blogspot.com

 

Anna (en mammawannabe)

20 augusti 2012 22:08

Nej! Jag är så hemskt ledsen för eran skull!! Hade ju en så bra känsla... Ta hand om varandra!

Stor kram!

 

Fröken solstråle

20 augusti 2012 23:10

Är så ledsen....
kramar och all omtanke i världen!

http://www.solensstralar.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...