Jag vet SÅ väl att hon är mamma till min sambos barn, och att hon för alltid kommer att ha ett finger med i spelet - för sådana är spelreglerna om man finner kärleken i en pappa.
Fine!
Men...
Varför måste det ringas så in i helvete. När vi älskar, när vi badar, när vi är på middag, när vi är på utgång på tu man hand?
Varför?

Idag, mitt i ett passionerat bad skulle det planeras studiedagar och sportlov för kommande år. Ja, så akut var det.
Och ja, jag blev irriterad, för mitt under akten s a s, så ringer det. Sambon säger att han ska ta det sedan, men jag tycker han ska svara nu eftersom det faktiskt kan ha hänt något akut med Bonus. Skulle aldrig förlåta mig själv om vårt sex gick framför Bonus välmående. Men detta??!! Jag blir helt matt. Det är så få dagar vi får bara vi, och när vi väl försöker så kommer påminnelse direkt från henne att "hörru du du, glöm inte bort att du har en familj sedan tidigare att ta hand om".
Ja, jag förstår, men respekt och hänsyn för oss? Var finns den?
Är det för mycket begärt att samla ihop alla icke-akuta behov av kommunikation till en och samma gång? Igår kväll frågades det om utvecklingssamtalet som äger rum om 4 veckor och knappst behöver avhandlas kl 21.20 på en tisdagskväll när jag just fått en orgasm...