Kropp & själ sitter ihop. Hjärtat har hjärtklappning och i bröstet finns ett tryck. 

Kanske har detta fått allt större plats nu när det mest akuta är över?

Jag kommer på mig själv med att inte ha ägnat en enda tanke på många veckor, till dess att ett mail dyker upp från min fd svägerska om att Bonus inte mår bra. Han har träffat sin pappa 2 ggr på ett halvår. 

Då kommer tanken, saknaden - älskade fina Bonus!

Du har en mamma, en pappa, en mormor, en morfar och andra vuxna bredvid dig. Jag kan inte frälsa dig från ondo just nu, är jag en dålig människa för det? Mina mandat är över...

Det känns tungt, tungt tungt... Jag vill att saknaden ska blekna, ärret göra mindre ont och sluta vätska. Ge mig en instruktionsbok till att hantera sorg så skulle jag följa den till punkt och pricka. Jag vill göra allt för att komma förbi denna fas. 

Vi har inte hörts sedan samtalet utanför banken. Visst finns saknaden, men jag försöker tala till mig själv att man inte kan sakna någon som gör en så fruktansvärt illa. 

Jag funderar mycket på hur det glada livet, alkoholen, friheten och festerna kan locka så mycket mer. Det är då självkänslan bryts ner, det är då man känner sig värdelös. Att inte ens duga till. Den är tung och jag ägnar många tankar åt att bryta den tankebanan, men det hjulspåret är djupt - att bli bortvald.

Nästa helg hoppas jag att jag börjat flytta in i mitt hus, att tiden på soffan hos mamma är över. 

Fram till dess får hjärtats klappar och bröstets tryck göra mig sällskap.

Och fy fan din jävel vad jag hatar dig för hur du får mig att må...

 

Jonna

24 november 2013 21:19

Jag har själv varit i många känslomässigt konstiga stunder och jag vill inte döma. Vet ju inte hur under isen du är. Klarar du att hålla dig flytande på jobbet? Skulle du kunna hålla dig flytande i kontakten med Bonus? Du tycker att mannen svikit dig. Men Bonus då, som kanske litade mer på dig än sin pappa. Andras barn är inte alltid det samma som ett eget, men Bonus blev nästan som ditt. Och nu då? Om du försöker hitta glädje åt honom, istället för att tänka i egen sorg. Kanske både du och Bonus skulle bli starkare... tillsammans...

minlangtan

24 november 2013 21:41

Önskar att jag kunde, men tyvärr är jag inte där än. Vill av hela mitt hjärta men klarar det inte nu. Jag är inte bättre människa än så... Det är så mycket som inte är skrivet här, så mycket som är så mycket värre. Jag försöker att inte drunkna men vissa stunder är tyngre än andra...

 

Jonna

1 december 2013 20:53

Jag känner med dig hur hemskt det är. Vissa människor bara öppnar och stänger dörrar, that's it! Själv har jag behövt minst tre år för att komma över vattenytan, så olika vi är vi människor. Det du ändå har som plus är att han inte kommer tillbaka, för hur svårt det än är så är det bättre än att livets elände går i repris. För det gör det, människor ändrar sig sällan, tyvärr. Hoppas du hittar glädje i dig själv!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...