Så har alla sagt åt mig denna höst, det kommer bli bra ska du se.
Jag har väl vetat det men inte vågat tro och känt att det kommer bli så.

I helgen har jag varit i mitt nya hus. Inte kunna sovit där, för det fattas vatten och el ännu - men kunnat plockat fram mina saker som stått inpackade i garaget. När jag öppnade garaget så luktade det MITT HEM!
Som jag längtat, som jag längtat.
Sängen bars in, mina möbler, allt det som varit mitt. Bit för bit ramlar saker på plats och hela huset känns så varmt, så personligt.
Här kan jag landa - här kommer jag att trivas och här kommer jag gråta ut och läka. Här ska skinnet på ärret få bli tjockt och blekna.
Det här kommer bli bra - jag känner det...

Sitter just nu och lyssnar på Jill Johnsons version av "First christmas without you" ... the end of a lonely year.
Och så är det. Bävar lite för julen men ser fram emot det nya dörrarna som öppnats som jag vill ta mig an med öppna ögon. Jag hoppas att jag kommer dit.
Och fram till dess så njuter jag av vackra ögon, en fysisk attraktion som heter duga och en känsla jag inte kan ta på, jag vet bara att jag mår bra av att bli sedd på med dessa ögon.
Jag vet också att jag behöver landa och hitta mig själv, gråta hejdlöst, minnas och sakna - men han gör något med mig. Så till den milda grad att jag känner mig fnittrig och glad.
I fredags möttes vi yrkesmässigt och kort därefter plingade det till i min telefon. "Kom ner" Där stod han och hade glömt en sak - en kram och en viskning i mitt öra. Snön vräkte ner, jag stod där med min nya Bayswater-väska och en ny sjal och kände mig så vacker. Alla rusade i fredagsstressen men tiden stannade där, doften luktade som förra veckan.
Jag log mot honom och kände själv att det fanns smilgropar jag inte visste fanns - och inom mig visste jag att detta är ett steg mot att hitta mig själv igen, jag ska leva livet fullt ut - långt ifrån det liv jag levde som Bonusmamma i en dysfunktionell familj...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...