När vi träffas, när jag ligger i någon annans famn, när jag lutar mig mot någon annans bröst, när jag kysser någon annan, när vi älskat...

... då känner jag mig otrogen. Det är en sådan konstig och obekväm känsla men den finns där och jag kan inte göra så mycket åt den. Undra om han kände så där när han låg med henne? "Det bara hände", "det bara blev så", "det som har hänt har hänt"
Tänk om det vore så lätt att förklara sitt livs största svek på det sättet.

Ikväll ska vi träffas, laga middag tillsammans, jag leker med en eld, vi vet var vi har varandra enligt vårt förnuft och olika livssituationer, men vi kan inte vara utan varandra...
Jag njuter lite inom mig själv av att ha genomskådat hans känslor och saknade känslor. Jag tror att rädslan och avståndstagande stavas barn, och så sann måste jag vara mot mig själv, måste måste måste - att inte förneka min längtan. Det är ingenting jag måste ha på en gång, nu, omedelbart, men jag vet med mig att jag aldrig skulle förlåta mig själv om jag inte stod upp för att jag faktiskt vill ha en familj en dag.

Det är en häftig resa, på så många plan. Att gå från botten, ångest, nattsvarta hål till att börja se på sig själv med andra ögon och kunna stå upp för sig själv och sina livsval...

 

T.

21 januari 2014 20:39

Jag blir så varm i kroppen att läsa att du går vidare. Att läsa att det finns ett ljus i den milslånga tunneln. Jag har precis hamnat i den och har så svårt att se en ljusning.
Det gör mig lite lättad, förstå mig rätt, inte att det hänt dig men att kunna läsa att livet blir lättare. Att klumpen i magen kanske med tiden blir mindre. Att ångesten inte Är något som alltid kommer finnas kvar.
Att läsa att du faktiskt går vidare.
Och ssjälvklart ska du stå på dig i din önskan om barn! Den mannen finns för dig, något annat är inte möjligt. Du förtjänar all lycka i livet! <3

http://Teresiao.wordpress.com

 

evl

23 januari 2014 12:57

Du är så stark vännen <3!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...