Så var 2014 över. Och jag känner vemod, och känner faktiskt lite sorg över att lämna detta år bakom mig.

Ett helt fantastiskt år som det blir svårt att toppa.

Men jag ska ta med mig allt det positiva och hoppas att 2015 blir minst lika bra, då är jag mer än nöjd...

Januari inleddes med ett lugn. Jag firade tolvslaget symboliskt hemma hos mig efter en lugn och stillsam middag med min bästa vän. Jag ville vara hemma och summera året i lugn och ro, och det kändes så rätt att få göra det med mig själv i all enkelhet. 

På morgonen vaknade jag och såg bilden på deras ringar på fb. En gemensam vän till oss, hade speciellt delat bilden så att jag skulle få se den. 

Annars förföt januari lugnt. Jag umgicks med en man, som under våren också blev något av en KK. Vi träffades, hade sex, men hade också väldigt olika vägar i livet vi ville gå. Jag ångrar ingenting så där nu i efterhand, jag behövde få min kroppsliga bekräftelse där och då.

Jag och min bästa vän bokade en resa till Thailand, och bestämde oss för att åka iväg under februari.

Februari kom och gick. En riktigt bra tid att resa på, få komma hem till lite ljus och takdropp. En riktigt härlig resa från start till slut. Vi laddade batterier och mådde gott, riktigt gott. En resa som jag länge kommer att minnas.

Väl hemma fick min KK kalla fötter och vår relation avslutades där och då. Det gjorde ont. 

Mars innebar en månad närmare våren och jag kan inte minnas något särskilt speciellt under mars. Hela våren tycker jag bestod av en kamp att hålla ihop då jag började tröttna på att ha hantverkare hemma non stop.Nu i efterhand var det verkligen så värt det, då jag älskar mitt hus av hela min kropp. Men just där och då, så kändes det övermäktigt att ha folket upp i sig från morgon till kväll. 

I april träffades jag en annan man. Tyvärr var han alldeles för nyseparerad och jag var helt klart hans rebound. Det var en känslomässigt jobbig tid och jag hade nog gett upp att jag någonsin skulle få uppleva kärleken. Den insikten gjorde rätt ont, samtidigt som jag också kände att jag faktiskt träffat dessa män under relativt kort tid.

Det var ständigt på och av. 

Jag började också umgås allt mer privat med en av mina kunder.

Han separerade i samma veva och vi var ett riktigt stort stöd för varandra och kom att utveckla en djup varm innerlig vänskap.

I maj levde jag livet. Jag började bli inbjuden på allt fler aktiviteter med honom, min kund. Fick lära känna fler vänner i hans umgängeskrets och började känna en oändligt stor livslust. Min kontakt från början av året  - han som blev min KK hörde av sig igen. Vi träffades då och då, klara om var vi hade varandra.

Det var många krogkvällar i maj minns jag. Livet levdes helt enkelt.

I juni lika så. Arbetet med huset fortsatte och det var här någongång jag kunde ta min första dusch i huset. En sådan lättnad efter att fått duscha hos mamma varje kväll. 

I slutet av juli möttes våra vägar - Mr och jag. Det som från början kändes så fel, något kändes fel, känns så självklart idag. Jag letade fel. Jag saknade min fd sambo, det var ju på hans bröst jag ville ligga och tanka närhet och lugn. 

Hela juli och början av augusti bestod av nattliga äventyr, krogrundor, picknickar, middagar, utflykter och massor av fina stunder som jag aldrig kommer att minnas.

I slutet av augusti fick Mr kalla fötter och vi tog ett break. Hördes inte på en vecka. Han åkte i väg på en fiskeresa och ville ha tid och fundera om detta var det han ville ha. Jag fick under inga som helst omständigheter kontakta honom. Jag var helt knäckt. Skrev ett brev som mötte honom på hallgolvet när han kom hem den där sena söndagskvällen. Jag skrev att om hans beslut var att våra vägar skulle ta slut här, så ville jag inte höra av honom mer.

Om han ville ge oss en chans, så ville jag att han skulle komma till mig på måndagkväll och ge mig den största av alla bamsekramar. 

Den veckan var tung. Jag var ledsen. Umgicks mycket med min nyfunna vän och vi fortsatte att leva sommarlivet fullt ut. Jag hade ställt in mig på att aldrig mer höra från Mr igen.

Och så när jag somnat den där augustikvällen så kom det ett sms där det var klart att jag skulle få den där bamsekramen. Som jag grät. Kunde inte somna av lättnad. 

Oj, vad jag längtade efter honom.

Och han kom... Han ville att vi skulle fortsätta. 

September innebar en resa till Cannes för mig på tjänsteresa. Sista resterna i huset skulle göras.

Jag fick komma bort och längta. Underbart att stå där på perrongen och se honom vänta på mig.

När oktober kom så kom också min efterlängtade fest för livet. Mina nya och gamla vänner samlades och vi festade hela natten igenom. Vi skålade för livet och det var fantastiskt att få ha mina nära och kära med mig en sådan kväll.

Jag kände mig så rik på vänner och det var en riktig egoboost.

November skulle bli grå och trist av erfarenhet. Vi tog en trip till Stockholm för att få lite guldkant på tillvaron. Underbart att få komma iväg.

December är verkligen min månad. Glögg, ljus, evenemang, väntan och mys i kvadrat. Första adventstiden i mitt hem. Det var stort. 

Och här bredvid mig ligger han - Mr. 

Vi har firat in det nya året tillsammans med min manlige vän, tillika kund. Även han har mött kärleken och vår relation blir nog aldrig som förr. Det smärtar, men jag är väldigt glad att vi fick 2014 tillsammans när vi behövde det som mest.

Min och Mr kärlek har vuxit fram på ett moget och lugnt vis, inte varit stormigt eller dramatiskt, bara lugnt och respektfullt. 

Detta år har verkligen gett mig möjlighet att komma mig själv nära. Jag har mognat som människa och fått väldigt starka bevis på vad som är viktigt för mig och mitt liv.

Det har blivit väldigt klart hur jag vill att livet ska levas.

Jag har skrattat väldigt mycket, jag har haft tindrande ögon många gånger.

Många har de gånger också varit då jag gråtit över det hemska sveket. 

Jag har minimerat kontakten och vi har inte längre något gemensamt som binder oss. 

Sexsiffriga belopp i skulder till mig och min familj har han, och även den dagen då dessa är lösta, vilket jag tvivlar på kommer att ske, kommer vi aldrig att vara kvitt varandra.

Smärtan och sveket finns där, men idag är det helt klart lättare att hantera när jag fått smaka på den andra sidan och fått leva livet fullt ut.

2015 hoppas jag bjuder på lugn. Ett lugn som Mr är fantastiskt duktig på att inbjuda mig till. Jag hoppas att vår relation får fortsätta att utvecklas så här lugnt och fint, med mognad och värdighet...

2014 du levererade. Du gjorde verkligen det. Fullt ut. Livet levdes fullt ut. Jag har tagit igen så mycket, och är väldigt tacksam för allt jag fick uppleva under 2014.

Tack också till alla er som följt mig, och som lämnat kommentarer. Nu tar jag med mig er i 2015 och hoppas på ett fantastiskt år...

All in...