Mitt under lunchen kommer tårarna, resan känns lång, stressen och pressen är påtaglig för att inte tala om ensamheten.
Det känns som att jag ska gå sönder... i tusen bitar, kvävas av mina egna tankar och rädslor.
Tiden fram till klinikbesöket känns evighetslångt, veckor känns som år.

Då kommer han fram till mig där jag sitter på köksbordet, kramar extra hårt. Påminner mig om att vi är två som har påbörjat resan, att vi har mycket fint att se framemot.
Älskade Mr, önskar så att vi inte behövde gå denna väg, och tacksamheten över att vi har varandra är så stor så stor. Vi ska klara allt, så är det bara...


Jag gråter en stund, sätter ord på mina känslor, så skönt så skönt...

 

JVJK

17 januari 2016 21:10

Jag läser nästan alltid även om jag sällan orkar kommentera just nu.

Jag är så glad för din skull att du har din Mr! Jag tänker på dig och hoppas allt går vägen. Snart.

Kramar

http://jagvilljagkanjagvagar.wordpress.com

minlangtan

17 januari 2016 21:15

Tack! Jag läser ju hos dig också, och är så glad för din skull, du ger hopp...
Ja just nu är det tungt, men det ska väl lätta här snart när man får en plan på hur man går vidare...
För vidare ska vi!
Kram fina du!

PS! Hade gärna följt dig på typ Insta eller fb, jag har följt dig såååå länge!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...