Då är vi framme i Falun och redo för morgondagens äggplock.
Vi bor även denna gång på det mysiga hotellet som kliniken har avtal med. Mysigt och trevligt och närheten till kliniken så man slipper ställa om bilen.

Jag har verkligen haft känslorna utanpå idag. Många tårar har det varit. Inte ett dugg rädd för smärtan eller att behöva göra om denna sprutperiod, utan det är helt andra rädslor, liksom när jag går till tandläkaren så är jag orolig att jag blir utkörd för att jag var stans sämsta tänder. Absolut ingenting som hänt eller som kommer att hända, men det kanske är det där med att man är blottad och beroende av andra.
Rädd att överläkaren kommer fram imorgon och säger "Nähej, ni är inte välkomna tillbaka, vi kommer inte hjälpa er nästa gång, ni är ett hopplöst fall".
Larviga känsla, men den finns där...

Och så rädslan för reaktionen om det blir noll ägg, eller ingen befruktning och ingen återföring.
Min egna reaktion.

Nu ska vi snart gå ut på stan till den restaurang vi åt på när vi var här på konsultation förra månaden.
Önskar mig några timmars sömn innan vi ska vara på kliniken tidigt imorgonbitti...