I veckan har jag satt igång och börjar planera min föräldraledighet. I mitt fall blir det lite speciellt då jag kommer jobba (om än lite) redan i början av föräldraledigheten. Ett val jag själv gjort och som jag hoppas kommer kännas lika bra då som det känns nu.
Men en del av mina sysslor ska ersättas och det är det jobbet som jag satt igång med nu. Det känns overkligt att lämna över till någon annan, det man drömt om så länge.
Det är många sådana moment nu, det man drömt om så länge-moments...

Den senaste tiden har tempot på jobbet börjat kännas, och jag känner mig väldigt trött.
Nätterna är väl inte direkt min favorittid på dygnet med kass sömn och femtioelva kisspauser.
Känner tack och lov inte av något i rygg eller fogar och är väldigt glad över det.
Vikten är ca 2-3 kg plus och det är jag glad över, försöker tänka på vad jag äter, men känner helt klart att jag är mer hungrig nu än tidigare.
Hoppas på att inte behöva gå upp så vansinnigt mycket men i duschen såg jag att anklarna har börjat svälla redan nu.
Så det är väl nu kroppen kommer visa sina gravidkrämpor, men en dag i taget.
Varje kväll så myser vi tillsammans med magen, så mysigt. Jag är glad att det är verkligt för Mr också och jag blir så varm i hjärtat när han avslutar varje mysstund med att säga att han älskar henne, och mig.
Och vi älskar varandra...
Så djupt och så innerligt.
Vi ska få bli en familj och vi börjar undra vad det är förrän liten människa som ligger därinne och sparkar sig runt.
Ca 30 cm är hon nu, lilla älskade skatt! Vi älskar dig redan!