Idag var det dags för föräldramottagning, dit jag vände mig i januari för att få ett allmänt bollplank efter att ha sett i den lokala dagstidningen att det annonserades efter grupper med bonusföräldrar.

Jag fick en snabb tid, jag gick dit ensam, för att prata om hur jag ska förhålla mig till främst Bonus som ger mig ett väldigt stort förtroende.

Redan gång två hade den Store Sonen dykt upp och samtalen ändrade karaktär.

Vi gick tillsammans.

Imorse var det dags igen. Idag kom orden från kvinnan som håller i samtalen. "Ni kommer inte att klara av detta på egen hand" när vi berättade om de senaste dagarnas händelser.

Då hon är skyldig att upprätta en anmälan och kontakt med socialtjänsten då det finns tecken på att barn far illa eller att det finns andra i familjen som mår illa.

Det känns skönt att det är någon annan än jag som gör någonting konstruktivt just nu.

Men det känns fortfarande lika overkligt att det finns två personer, två föräldrar som står helt handlingsförlamade när deras son förstör så mycket i omgivning.

Inte bara materiell förstörelse, nu är också vårt förhållande på väg att förstöras - och jag vill inte låta honom lyckas. Jag måste hålla i, hålla ut... ett litet tag till.

Jag vet inte om jag orkar, jag vet inte om jag klarar av det - men jag måste försöka.

 

Mrs L

6 mars 2012 16:02

Du anar inte hur mycket jag håller mina tummar för er!!
Efter regn kommer solsken. Jag tror ni fixar detta, du verkar så stark!

Kram

http://Inteutanf.blogg.se

 

A

6 mars 2012 19:51

Hoppas såååååå att det löser sig för er. Pushar på dig lite, du klarar det här, du kämpar på så bra!! Jag beundrar dig.

Mina föräldrar är fosterföräldrar, så jag vet huuuuuur mycket det krävs av alla inblandade och hur mycket det tar på allas krafter. Jag kan bara tänka mig din frustration. Men tur att du tar tag i detta och gör det som är BÄST för honom.

Hoppas vi ses på bloggträffen också. Kramar i massor!

http://www.hjartatbloder.blogg.se

 

ettvanligtliv

7 mars 2012 16:13

Skönt att höra från någon utomstående att ni måste få mer hjälp, och sen att ni verkligen får det. Jag vet att ni fixar detta.

Kramar!!

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

 

lilla jag

7 mars 2012 16:15

Åh, hoppas verkligen att ni orkar hänga kvar vid varandra i stormen!
Finns ingen möjlighet att ni kan få åka bort ett par dagar eller en helg bara ni två? Kanske få prata och umgås lite bara ni. Så att ni inte tappar bort varandra och er kärlek.
Stor kram

http://minblivandebebis,blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...