Jag har nog sällan varit så tacksam över att fredagen är över, och att en ny dag tar vid. För som jag mådde igår, ojoj.

Jag gick 9,3 km - men trycket släppte inte.

Jag sov 3 timmar - men trycket släppte inte.

Körde 160 km/h - men trycket släppte ändå inte.

Precis som Livets underverk kommentarede så sa min pyskolog att det är fullt normalt att må så här under pågående behandling. Man blir oerhört sårbar och förlorar alla skyddsbarriärer som man annars har. All energi går till att hjärnan ska bearbeta det som kommer fram under behandlingen.

Jag visste att det skulle vara tufft, men så här... vill jag verkligen inte må.

Utöver behandlingen så är det så mycket annat som snurrar på i livet.

Mitt beslut att klippa alla band har gett reaktion, och inte vilken som helst heller. Men jag står kvar, fast besluten - min godhet är inte hans längre.

En renovering kan ju göra vem som helst matt, och just nu känns det för mycket.

Dörrar stängs och andra öppnas och utforskas. Det är så läckert, så överväldigande och så ljuvligt att få förmånen att lära känna sig själv igen. 

 

Jagvilljagkan

12 april 2014 13:50

Jag har ingen erfarenhet av behandlingen eller den situation du har gått/går igenom... Allt jag kan erbjuda är en KRAM

http://Jagvilljagkanjagvagar.wordpress.com

 

Dina

12 april 2014 20:16

Många kramar från mig med. Jag hoppas att det blir bättre.

Din blogg är viktig för mig. Tack för att du skriver.

http://dinasthlm.blogspot.com

 

evl

15 april 2014 12:18

Skickar kramar jag med. Kan inte ge några råd men hjälper gärna till med renovering om du någonsin behöver hjälp. Kramar <3!!

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

 

Lina

16 april 2014 13:58

Jag skickar också kramar!! jättemånga! DU är stark!

KRAM

http://inteutanf.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...