Ett år! Jag kan inte bestämma mig för om det är lång tid vi haft varandra, det känns som om det alltid varit vi, eller om det är kort tid. Han har ju ändå bara bott här i praktiken i 2,5 månad.

Röda rosor väntade mig, ett tal hölls när glasen lyftes, ögon som vattnades, bröstkorgar som blev varma.
Jag älskar honom så...

Äldst av 3 tjejer som vuxit upp med varandra. Blev omsprungen och smärtsamt medveten om det när ultraljudsbilden dök upp som ett sms.
Första riktiga reaktionen som jag inte är stolt över och knappast lätt att förklara för Mr att det inte handlar om någon missunnsamhet.
Det handlar om min längtan, min alldeles egna längtan som inte ens får en chans.
Återigen ett samtal med tårar, men också återigen ett steg framåt...