Minns en gammal rubrik här på bloggen. Att änglar finns i grannstaden.
Och idag var det dags igen, lite kluvet då jag verkligen vill kunna lita på min läkare här i staden som säger att allt ser såååååå bra sååååå ut. Utan att några hormonprover tagits.
I grannstaden är allt mer grundligt och den där slappna av-mentaliteten ges det inte mycket för där uppe.
Jag åkte upp för att få en check innan han ville skriva ut mer Metformin. Och som jag visste så ska man upp i full dos på 3 st innan det ger riktig effekt.
2 går bra men vid 3 så mår jag illa. Men för den goda sakens skull, jag måste upp på 3. Så idag tar jag klivet upp på 3. Jag får ha helgen på mig att må illa.

Ett VUL gjordes, jag är på cd 17. Och brukar ha sen ägglossning. Inget utslag på testerna de senaste 4 dagarna. Jag var dock helt hundra på att jag skulle se ett stort fint ägg där, men nä. Det fanns inget tecken på ägglossning. Snopet, snopet snopet...
Två alternativ.
Började testa först på dag 12 el 13 och såg ingenting då. Vet att jag då hoppade över en dag, kanske var det då som det skedde? Har iaf haft ont K brösten och de där typiska sekretet.
Kanske hade jag tidig ägglossning då? Eller så hade jag ingen ägglossning denna månad, något läkaren inte såg allt för förvånad över.
Sådant åtgärdas lätt, det är det lättaste vi kan åtgärda.
Alla prover fick jag remisser på, även AMH, ett prov jag länge faktiskt suktat efter. En återbudstid i början av feb, för oss båda. Måste ev in med ett nytt spermaprov också eftersom ett svar som lyder "det ser bra ut" inte är godtagbart här.

Det var tårar på väg dit och på väg hem. Så många minnen som kom tillbaka, som att tiden stått still.
Lättnad över att vara på gång, ledsen och uppgiven över att behöva ta tag i allt själv och kräva mer utredning än "slappna av".
Jag väljer ändå att försöka känna tröttheten och mentala utmattningen som ett tecken på att vi är på väg...
Vi är på väg... Det måste bara vara dags nu - in i fertilitetssvängen igen, äldre än någonsin.

 

Du + jag och framtiden

9 januari 2016 22:26

Förstår din känsla, men det låter dock positivt med läkarbesöket. Det blir ju trots allt lättare med en läkare som upplevs mer nogrann! Jag hoppas att dina prover är bra, och framförallt hoppas jag att du/ni nu får uppleva det ni önskar, snart, mycket snart! =)

http://dujagochframtiden.blogspot.se

 

Benita

10 januari 2016 01:39

Men den lilla gräddfilen som du var så nöjd över? Och den diskreta viskningen i ditt öra?

minlangtan

10 januari 2016 03:38

Ja, kan du tänka dig...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...