Middag på favoritkrogen här i stan innan morgondagens semester inleds. Ett besök vi planerat länge.
Förrätten gick okej men kände illamåendet komma smygande. Öppnade Lergigan Compen och tog en tablett. Huvudrätten kämpade jag med och sedan bad vi snällt om notan och jag fick djupandas för att ta mig hem, alldeles för tidigt. Dåsigheten av Lergigangen tog udden på illamåendet och nu är jag helt utslagen och känner mig som en påse sand, lite morfinpåverkad. Läskigt men skönare än illamåendet på krogen. Var helt hundra att min första spya skulle komma där och då. Fick panik.

Och så kvällen efter VUL började min livmodertapp att blöda. Jag har sedan tidigare en lättblödande tapp som alltid blöder efter VUL eller vid sex som touchar tappen.
Blöder så fort det kommer in en Lutinus, men så fort den där ute så är det inget blod. Blod och blod, låter dramatiskt och det var och är det för mitt psyke, men det är färgade flytningar när jag torkar mig och när Lutinusresterna kommer ut. Lutinus svider som attan där inne, men lugnt och fridfullt utan Lutinus. Inget blod och inget svid.
Tydligen vanligt om man har känslig tapp... Men nog har psyket varit tungt och med blodförtunnande så blir det ännu värre.

Trött och illamående, och funderar mycket på hur resan ska gå...