Så har då månadens ägglossning passerat. En snabb check med CB digital visade på den glada gubben på måndag. Vi har sexat på bra så jag känner att vi för en gångs skull gjort vad vi kunnat. En ganska skön känsla faktiskt...

Bonus är här. Jag har semester och fadern blev tvungen att jobba, vilket innebär att Bonus och jag är tillsammans om dagarna.

Igår fick dock farmor och farfar rycka in då jag hade en aktivitet inbokat med tjejerna, ett tjejgäng jag umgåtts med även sedan singellivet.

Vi brukade umgås tillsammans med mat & vin och sockersöta små praliner, prata ingående om livets olika vändningar.

Nu är mitt familjeliv allt annat än så, och med handen på det ärliga hjärtat så har jag svårt att förhålla mig till det.

Ingen hindrar mig från att göra allt det där, ingen. Snarare tvärtom, det uppmuntras till att jag ska göra allt det där.

Igår var det alltså dags igen, som alltid med en bitterljuv känsla.

När jag kom hem på kvällskvisten så blev jag sååå sugen att sätta mig i fåtöljen med en irish coffe och en bok och insupa augustikvällens mörker.

Tji fick jag...

Gnäll gnäll gnäll och all lust bara rann av mig.

Jag fattar inte hur mycket en sjuåring kan gnälla?

Återigen blev det en diskussion mellan fadern och mig, och lovord kom...

Inga hardfeelings på något sätt, men låt oss säga att vi har olika grundsyner på detta med pedagogik och föräldraansvar.

Eller jag har en syn, och han har avsaknad av syn... det är nog mer rättvist.

Jaja, det blev ingen kväll med en bok eller irish coffe. Det blev en kväll som klockan 20 spenderades i sängen efter att ha haft världens utbrott. Hormonell obalans eller något annat? Mest troligt en reaktion efter att ha varit med tjejerna och upplevt det jag saknar och helt enkelt inte får till i detta familjeliv.

Det blir absolut ett tema inför terapin som startar imorgon.

Igår ringde TF upp. Vi bokade en tid för nytt cellprov efter konisationen och en början till utredning. Syster E förstod att jag inte orkar med en genanalys eller sådant som jag inte hanterar. Kanske kan vi ta några enkla prover och börja därefter.

Om en dryg månad är det dags...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...