Så nu är jag tillbaka från TF. Mäkta irriterad över att jag inte hittar kamerasladden så att ni kan få se mina plus på ett bättre sätt än denna suddiga och otydliga mobilbild.

En bild är en bild och hur dum är man inte som fotar?

Och hur knäpp är man inte när man känner att man behöver bevisa för någon annan, typ TF att det finns hcg i min kropp.

Men det finns det...

Besöket gick bra. Kärleken var med. Vi pratade missfallsutredning och konstaterade att inga hormonprover är tagna på mig vilket var lite märkligt tyckte han. Nu var det ingen idé att ta några ändå tyckte han, eftersom de inte är korrekta vid en graviditet.

Nytt cellprov togs och det gjorde jätteont något han tyckte var ett mycket bra tecken på en graviditet.

Tappen var blek och fin, så det behövs inte göras något nu.

Om detta inte går vägen, går vi vidare med att börja att ta alla hormonprover och sedan tar vi det från ruta 1. Blodkoagulationsrubbningar är något som kan behandlas, men han tyckte inte att vi skall göra något åt det nu eftersom man inte tagit prover på mig.

Fragmin och Trombyl kan bli tänkt behandling vid en missfallsutredning.

Vi fick svar på våra frågor, även Kärleken vågade fråga vilket jag tyckte var jättebra.

Sköterska T tog prov men jag var så rädd att det inte kom en droppe blod från kärlet. Då fick jag vila och lägga mig, så gick det bättre.

Provsvar på sköldkörtelprovet kommer i nästa vecka, och då sätts Levaxin in vid behov, något som är viktigt vid fertilitetsproblem förklarade han.

Crinone är ordinationen just nu. Sluta med Metforminet och tro på detta.

Ett tidigt ultraljud vill han göra i vecka 8, så det var vi hjärtligt välkomna att boka när vi närmar oss.

Oj herregud vad det kändes overkligt.

Jag vill även passa på att tacka för era kommentarer.

Jo, Kix - nog hände det...

Efter min sammandrabbning i fredags så satsade vi på fredag och lördag.

Kanske låg det någon simmare kvar från veckan också?

Nu behöver jag alla tummar som går att uppbringa för att ta mig fram till vecka 8 där vi förhoppningsvis ska få se ett hjärta picka.

Men om jag ska vara ärlig, så är det väldigt svårt att känna lycka och glädje nu - det känns som att man väntar missfall...

 

Hedda

15 september 2011 13:22

Vad fint att sambon var med! Jättebra, tror jag. Lättare att känna delaktighet då. Nu hoppas jag att detta går vägen! :)

http://heddasdagbok.wordpress.com

 

ettvanligtliv

15 september 2011 14:59

"you dont have to ask me twice" håller tummarna stenhårt för att det ska gå vägen. Förstår att det är svårt att våga vara glad fullt ut men försök :)
Kramar!

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...