... så lång tid varade friden innan bomben släpptes:

- Skolan är stängd på fredag.

Detta meddelas oss via skolan, 36 timmar innan barnomsorgsbehovet behövs.

Det är då själva jävulen att det ska vara sååååå otroligt viktigt med information åt ena hållet, men när vi behöver veta något så blir det alltid en kalldusch.

Tack och lov att vi båda har jobb som går att ordna med. Sambon får vabba och jag ser min lediga dag gå upp i rök. Min lediga dag, min tjänstlediga dag som jag betalar dyrt av, är min, för lugn och ro.

Tårarna rinner på mig när jag lagar pannkakan med en lilleman som spänt tittar på.

Det är detta mina vänner, som är min rädsla. Spola fram klockan, något år eller två, med en till familjemedlem som det också finns planer kring.

Alltid bara en sidas önskemål som det ska tillgodoses.

Idag blev jag riktigt ledsen.

FAN!

Uppdatering:

Nej, vabba går ju inte. Det blir till att ta en semesterdag. För alla föräldradagar är ju naturligtvis redan tagna av någon annan.

Jag bor ihop med snällheten själv jag...

Söndagkvällens händelse fick mig verkligen att tänka om. Jag vet vad jag måste göra för att må bättre med mig själv. Det är bara jag som kan hitta tillbaka dit.

Sambon och jag pratades vid i måndags för han märkte hur ledsen jag var. Vi pratade om att jag kände mig avvisad och hur vi kan förhindra att hamna där igen. Behöver väl knappast säga att sexet i måndags var det bästa på länge...  

Igår köpte jag mig lite nya underkläder, inga extravaganta, men så pass att jag känner mig fin. Handlar alltid på en speciell butik här i stan och igår var det rea vilket gjorde mig glad.

Idag kommer lilleman och med honom kommer det väldigt blandade känslor. Han är ett underbart litet charmtroll som får hela mig att smälta. Han lilla söta uppåt näsa, hans kramar och våra samtal som vi har, hans önskan om att alltid få ligga i mitten mellan oss på helgmornarna, så tätt så tätt.

Han är underbar...

Jag rår inte för det, men det kommer också negativa känslor.

Ikväll lämnar jag huset för en stund och åker i väg och fyller på med egen tid, det gör alla gott. Jag ska försök slänga mig i solariet i ett par minuter, något jag inte gjort på 2 år och sedan blir det ett träningspass.

Ser fram emot det...

Idag tänker jag på min bloggkompis, som förhoppningsvis tar ett bamsekliv på sin resa mot ett barn. Ser fram emot att få en uppdatering.

Alla tankar till er!