Jag blir galen. Jag väntar som en tok på att få receptet på Progesteron hemskickat.

I tisdags skulle A lägga det på lådan efter att tant L satt sin kråka på det.

Än har det inte kommit. Jag hade bifogat ett frankerat kuvert för att det inte skulle vara till besvär.

Men men, vad gör det liksom - vi missade ju ändå ägglossningen med största sannolikhet.

Den där avundsjukan har börjat komma. Istället för ren och skär lycka för andras skull så känner jag mig så där äckligt avundsjuk och riktigt trånande efter att få uppleva det där plusset, utan några blodiga omständigheter.

Jag vill också välja vagn, klaga på att må illa, ha ömma bröst.

Jag vill jag vill... och jag är så redo och klar att jag nästan spricker av längtan.

 

ettvanligtliv

8 juni 2011 14:36

Jobbigt när längtan blir så stor att man nästan inte kan andas. Förstår precis. Hoppas progesteronet kommer snart och att tiden går fort tills det gäller nästa gång.
Kram!

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...