Jag vill fortsätta bada på fredag eftermiddag innan vi går ut och äter en middag på tu man hand.

Jag vill fortsätta njuta av en middag med ett glas vin till och kunna prata oss vuxna emellan.

Jag vill vakna upp en lördagmorgon med en djup innerlig kyss.

Jag vill äta frukost på stående fot medan någon viskar i mitt öra i bara underkläder.

Jag vill åka i väg på ett event och vara vuxen, umgås med andra vuxna.

Jag vill åka hem på lördagseftermiddagen, inse att vi har en timme innan nästa middag - och älska hejdlöst, inte för att skapa barn, bara älska gudomligt underbart.

Jag vill vakna upp på söndagmorgon... och inse att det är en hel söndag kvar innan allvaret sätter igång.

Imorgon smäller det, Bonus halvtidsumgänge börjar.

Idag möttes vi, på min morgonprommis. Han i bilen och jag flåsandes.

Han tog händerna för huvudet och böjde sig ner under instrumentpanelen för att inte se mig.

De sista hundra meterna hem sprutade tårarna ur mig.

Det gör ont... att inte vara värd att heja på.

Att heja utan att någon hejar tillbaka.

Jag vet jag vet jag vet att det inte beror på att han inte gillar mig, jag vet att det beror på att han inte vill att hans mamma ska se att han hejar på mig, som om lojaliteten skulle brytas.

Jag vill bara stanna tiden nu, fortsätta vara vuxen, kanske älska igen...

Morgondagen kryper ruskigt nära nu...