Han kom hem, till huset jag bor i, huset som var våra drömmars hus. Han knackade på, som om han vore gäst. Jag kramade om honom, stack in handen under t-shirten och kände ryggen, den rygg jag känt så många gånger. Den kropp jag älskat och älskat med.
Jag borrade in mina naglar i hans hud, kramade allt hårdare och grät som så många gånger idag.
Gå inte, snälla gå inte, stanna hos mig, gå inte.

Han tog sina sockar som han kom för att hämta, sa åt mig att rycka upp mig och lämnade mig med orden att detta inte är hela världen.
Just de orden skar igenom mitt hjärta som redan lider av fysisk smärta.
För mig var dessa 5 år exakt hela världen, det här var mitt allt. Det här varken är eller var någonting jag tänker skaka av mig och stoppa under mattan.
Han gick... och kvar är jag med den vidriga smärtan som han jag älskat orsakat...

 

lilla jag

4 september 2013 09:40

:'-(
Usch, vad jobbigt! Klart att man blir ledsen! Det skulle jag också varit i ditt läge. Om det är "hela världen" eller inte kan ju ingen annan avgöra. Känns det så för dig så är det ju så det är för dig. Skickar en hel hög med styrkekramar!!

http://minblivandebebis.blogspot.se

 

X

4 september 2013 21:29

Min man gick efter 35 år. Han lämnade mig och två barn. Han tog sitt liv.

http://XXXXX

 

C

5 september 2013 22:20

Vet inte riktigt vad X kommentar innebär. Känns dumt att slänga ur sig något sådant på ett sånt här inlägg. Det är klart att din smärta just nu är enorm. Kan inte säga att jag förstår hur du känner man jag vet att det är min störsa mardröm att gå skilda vägar från kärleken. Styrkekramar!

http://spyor.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...