Började dagen med en skön morgonprommis. Skönt att känna att benen bär igen. Imorgon hoppas jag på att kunna träna igen och få känna lite rörelseglädje. Nu när kroppen och magen är i balans efter utlandsresan så är det dags!

Idag har jag haft tårarna brännandes bakom mina ögonlock hela dagen lång. På jobbet har jag ett stort arbete framför mig som kräver full koncentration av mig. Vi har konstaterat hela hösten att på jobbet är det lugnt iallafall, men inte nu. Konflikter och intriger och det går inte längre att välja att blunda. Dags att gripa in.

Jag tog beslutet att åka hem på lunchen. Hem till ensamheten och kanske släppa ut de där tårarna som lurpassat sedan de gröna slogs upp imorse.
När sushin var i magen lade jag mig på soffan under min filt. Då ringer det på dörren. Rörmokaren. Jag välkomnade honom. Jobba på du, desto snabbare blir mitt hus klart.
Men tårarna fick vänta.

På väg hem i bilen, då kom alla tårarna. De gick inte att stoppa. Mascaran rann och jag snyftade.
Jag orkar inte lära känna någon annan man mer...

Ja, det var faktiskt så jag kände. Jag orkar inte. Löjligt, för knappast något jag ska göra bums och det kommer säkert komma upp en längtan och pirr framöver. Men inte nu.
Jag kände en spontan längtan efter min fd sambo, att ringa honom och be honom komma hem, säga att allt är en mardröm. Han har inte lämnat mig, han finns där.
Men jag ska inte och jag får inte...
Jag har chansen att få mitt liv nu, men orken till att träffa någon finns inte där.
Jag vill vara ensam samtidigt som jag längtar efter tvåsamheten.

Han ringde idag. Jag svarade inte. Skrev ett sms att jag inte har ett ord mer att säga honom och att jag är ledsen.
Ville han inte ha mig för den jag är, så behöver han inte gottgöra sitt samvete genom att ringa och stämma av hur jag mår.

Idag känns allt så svart och den biologiska klockan tickar högt för första gången på månader.
I huset på gräddhyllan bor jag själv. Idag är ingen bra dag, idag känns varje andetag tungt.
Idag är en sådan dag då jag skulle vilja kunna köpa en älskare. Kom, ligg nära, ställ inga frågor.
Men det är ju så långt ifrån den jag är.
Vi får hoppas på en bättre dag imorgon...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...