Det svarta hålet i början av veckan som fullständigt skärmde skiten ur mig. Jag orkar inte må dåligt igen.

Och så lättade det, ersattes av flow och energi. Och vips var det svarta inte längre mörkaste svart, utan blev mjukt behagligt ljusgrått. Skönt!

Han ringde i tisdags, som om ingenting hade hänt, som om allt var som vanligt. Checka av, kolla av. Tack och lov hade mitt flow kommit och jag var starkare och han kunde inte höra hur otroligt besviken och ledsen jag är, för det är jag.

Jag var kort och säkert lite bits i min ton, men jag känner att det är färdiglekt med mig. Så det så.

Morgonprommenaderna är i full gång och till helgen ska alla ytskickt väljas till källaren. Det går framåt. 18 ton betong är urgrävt och nu ska det gjutas golv. Ett golv där jag ska gå på lyckliga och lätta steg.