Så kom det nya året och jag känner bara - bring it on. Jag är sååå redo för detta år, så redo så redo. Ett år som ska bli mitt, där jag ska fylla på med saker som jag mår bra av.

Jag minns särskilt en kommentar eller mail av Wilda Mathilda, i samband med husköpet och hon skrev något i stil med att här ska jag kunna laga middagar och ha dejter.
Oj vad det kändes långt borta då i september.

Nu är jag här i januari - och jag börjar landa i mitt hem, min borg.
Jag börjar känna en harmoni och ett lugn, jag börjar kunna laga och lägga ihop pusselbitarna som varit på vift, de bitarna som gjorde att jag inte visste vem jag var.

Nu vet jag, jag börjar känna mitt värde igen, känna mig vacker, attraktiv och eftertraktad. För att bli lämnad och bedragen knäckte min självkänsla och fick mig att känna mig oduglig.
Denna flirt som pågår kanske är förklaringen?

Tiden som fått jobba kanske är förklaringen?

Huset kanske är förklaringen?
Jag vet inte, men jag gläds enormt över att vara mig själv för en stund. Bakslag kommer, men nu tänker jag njuta av uppmärksamheten och förmågan att kunna känna något annat än tunga tunga tankar.

I morse väcktes jag av bilden på fb. De har förlovat sig, på vår förlovningsdag. Han har varit skriven där en knapp månad, i natt åkte ringarna på. Jag förstår nu varför han ville behålla sin ring, den hade med råge täckt till deras två ringar. Kortet lades ut av hans kompis, tillika fb-vän med mig, så att jag med säkerhet skulle se. Jag gick in på profilen och tog bort den vännen som fb-vän. Jag behöver inte honom i mitt liv.
Jag rensar bit för bit i mitt liv...

Imorgon är det samtalsdags igen och tårarna lär forsa när vi ska prata om Bonus. Jag vet inte var jag vill ha honom i mitt liv. Jag vet att han saknar mig, blev jätteglad för vykortet jag skickade och att han frågar mycket om mig.
Han och jag har pratat några gånger i telefonen och varje gång blir jag så ledsen. Jag saknar honom, väldigt väldigt mycket...

Långt ifrån klar med mitt gamla, väl medveten om att man inte kan gena, men så nöjd över uppmärksamheten som får mig att må bra och som får mig att känna mig värdefull igen...