Hur ska man samla ihop sig och gå vidare? Nu kommer rädslan på riktigt att denna resa till ett barn inte kommer att vara garanterad.
Jag vet inte hur man ens ska orka.
Bottenlös sorg, irritation, rädsla, ilska och tomhet.

Jag såg det direkt på skärmen, att hinnsäcken var tom.
23 mm - exakt så som den ska vara i 7+5, men ingen fosterstruktur, det har kroppen tillbakabildat, men inte fattat galoppen att man ska blöda ut.

Imorgon är det gynakuten för en
Cytotecbehandling och jag bävar.
Inte för behandlingen i sig, jag har läst så många skräckhistorier, och har gjort det själv 2 gånger.
Men nu är det mer som ska ut.

Förbannade jävla kropp.
När ska jag någonsin få vara glad?
Orkar inte med något just nu, knappt mig själv.
Hur tar man sig igenom dessa dygn?
Helvete...

 

JVJK

10 mars 2016 09:39

Åh nej åh nej åh nej åh nej...

Alla kramar jag har!

http://jagvilljagkanjagvagar.wordpress.com

 

Linda

10 mars 2016 09:43

Neeeeeej! Fan....
Å vad jag lider med er :(
önskar så man kan hjälpa på något sätt.
Beklagar.... ❤️

 

E

10 mars 2016 10:29

Jag beklagar verkligen. Har gått igenom samma sak och det är fruktansvärt!! All styrka till er!

http://komlillamonster.blogg.se

 

Emelie

10 mars 2016 13:00

Så ledsen för din skull.. Massor med styrkekramar!<3 <3

http://babyiscoming.blogg.se

 

Azi

10 mars 2016 13:21

Jag beklagar er förlust! ♥

http://azielle.blogg.se

 

Emma

10 mars 2016 13:55

Näe, vilken himla otur!!! :( Jag lider verkligen med er, jag vet precis vad ni går igenom, har varit med om samma sak flera gånger...

 

Emma

10 mars 2016 14:00

Glömde skriva att den gången jag råkade ut för en ofostrig graviditet upptäcktes det i v 10 och den cytotecbehsndlingen var inte alls lika smärtsam fysisk som vid en MA i v 7 och 8.
Håller tummarna för att det går lika smidigt för dig!
Kram!

 

Ida

10 mars 2016 14:05

Vet inte vad jag ska säga. Så sorgligt att läsa. Jag beklagar eran förlust. Du/ni kommer överleva, för att ni måste.
Ta hand om varandra, gråt massor, skrik, sov och glöm inte bort att äta.
Kram

 

Kakan

10 mars 2016 17:11

Åh nej! Fy fan vad tråkigt, ledsamt och orättvist. Jag är så ledsen för er skull. Kram

http://Kakan1976.blogspot.se

 

Mi

10 mars 2016 18:18

Har följt dig ett tag och beklagar verkligen :( Kram!

 

C

10 mars 2016 20:44

Men nej.. Finns ju inga ord för sånt här men skickar er kram <3

http://spyor.blogg.se

 

Emelie

11 mars 2016 08:59

Önskar det fanns något tröstande att säga men kommer inte på något som på riktigt kan hjälpa.
Men vet att du är stark och att ni kommer ta er igenom detta tillsammans.

Varmaste styrkekramar till er!

 

E

11 mars 2016 10:12

Nej! :-( Usch. Så otroligt sorgligt. Jag förstår dina känslor.

/E

 

Lotta

11 mars 2016 11:02

Skickar många kramar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...