Ni var en hel del som var nyfikna på om vi väntar en pojke eller flicka, och det är en liten flicka i min mage!

Helt overkligt, men fullständigt underbart. Att ta reda på könet tror jag var bra för oss, för jag kunde knyta an på ett helt annat sätt, så jag är glad att vi gjorde det.

Vi fick som sagt reda på det genom NIPT, så det ska ju vara så gott som 100% säkert svar eftersom man har foster-DNA.

Men det där har gnagt i mig, i takt med att små ljusrosa plagg har börjat läggas i hennes låda.

Tänk om det kommer ut en pojke...

Och på RUL så kunde BM inte se, men hade heller inte sett någon snopp, så hon trodde säkert det stämde.

Och fokus var ju verkligen inte könet på RUL.

Och magen den växer, och börjar bli en riktig rund sak som jag älskar mer och mer för varje dag. Boob´s toppar gör att jag kan använda mina fina koftor ett tag till. Önskar att jag fann dessa tidigare.

I takt med att magen växer så har också rörelserna ändrat karaktär och nu känner jag av henne flera gånger dagligen. Jag kan inte känna vilken kroppsdel som är var, men det är så mysigt att känna dessa små pick i varierande styrka. Älskade lilla varelse!

Igårkväll gjorde jag debut på förlossningen då jag blev iskall och misstänkte att jag började läka fostervatten. Ringde in och BM bad mig komma in för en check. Jag var inte särskilt kaxig där och då, och det kändes gott att min favoritläkare tog emot och undersökte.

Det var vattniga flytningar och inget fostervatten. Han ville också titta på mängden fostervatten genom UL och där var hon igen. Denna gång satt hon på huk och visade upp sig, och det syntes tydligt att det var en flicka.

Jag är i vecka 23 nu och det hela känns overkligt och underbart på samma gång. Hemma har vi påbörjat tömma ett rum, och nästa månad ska vi försöka göra ordning det till hennes rum.

Magen växer och det upplevs helt klart en tyngdkänsla i kroppen. Jag är dock glad att jag sluppit de stora krämporna ännu. Tränar lite försiktigt och inser att mitt favoritpass nog får vänta till hösten, för i tisdags var det tungt.

Och tyngre lär det bli...

Tack för era gulliga kommentarer - jag önskar att jag hade lust att skriva oftare.

 

Marie

13 januari 2017 11:12

Åh vad mysigt. Fick själv en liten flicka i mars för snart ett år sedan. Vi tog reda på det vid RUL och jag tyckte det var väldigt mysigt att veta att man hade en liten tjej i magen.

 

JVJK

14 januari 2017 18:29

Vad härligt att allt ser så bra ut <3 Jag tyckte oxå agg jag fick mer en relation till barnet i magen när jag visste könet. Det blev mer en person och mindre en alien i min mage.

Grattis!

http://Jagvilljagkanjagvagar.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...