Tänk att det gått mer än två år sedan våra öden möttes och från den stunden var du min. Jag var nog mer din, än du min om vi ska vara ärliga.

Du föll först... jag behövde tid, men pirret och värmen fanns där från första stund.

Kärlek handlar om att dra växelvis, när den andre inte orkar.

Du drog mig i början, snabbt men som alltid med dig så var det enkelt.

Skrattet fanns där från början, vi mådde gott ihop.

Vänskapen växte inte så sakta den heller...

Det var så enkelt med dig.

Idag har du återigen bevisat varför jag älskar dig så ofantligt högt.

10 mil hem till mig bara för att lugna ner mig efter en jävlig morgon, bara för att få pussa på mig och berätta hur mycket du älskar mig, trots att jag bara fräser och vill få dig att förstå.

Vi kommer från två olika typer av förhållanden, vi måste inte finna en medelväg men vi måste lära oss att förstå att bara för att man inte har det som man hade det förrut, så är det inget fel i det, man duger som man är...

Vi duger som vi är...

Imorse kraschade jag totalt igen. Efter en självvald natt på soffan så kändes livet som ett enda stort misslyckande. Man ska inte behöva välja att sova på soffan, när man inget hellre vill än att sova tillsammans, tätt tätt intill dina tunga andetag.

Jag valde soffan för att det var en frihet, här fick jag känna mig ensam även fysiskt, inte bara psykiskt. Jag har känt mig ensam, som att det viktigaste igår kväll var att välja fälgar till den nya bilen, istället för att ägna den hela måndagstimmen åt det vi brukar titta på - En unge i minuten.

Jag måste lära mig att förstå att det inte handlar om att jag är mindre älskad för det, du valde fälgar för min skull, till min bil.

Jag ville att du skulle skita i fälgarna och titta på de där fuktiga, kladdiga och alldeles gudomliga knyttena på tv istället, och drömma dig bort med mig.

Vid lunchtid kom du hem till mig, till sängen, fastän jag svurit åt dig på telefonen, fräst och inte varit den mest sympatiska sambon.

Du la dig, kramade om mig och väl där släppte alla tårar, allt bara kom.

En timmes djupt ärliga samtal.

Fan vad det är vackert när det sker, det ger livet en mening med omedelbar verkan.

Det viktigaste var att du fick mig att förstå varför jag kämpar och kämpar med något jag inte kan få just nu. Tack för att du gav mig den insikten, med ens blev luften lättare och andas och jag fick veta att det inte berodde på mig.

Fina fina Hjärtat, älskar Dig så...