Det har varit barn upp över öronen.

Store Sonen är tillbaka hos oss och umgänget har rullat på, och jag kan bara konstatera att jag verkligen vill bli mamma nu, mer än någonsin.

När jag nu skriver dessa rader så är det så svårt, för längtan äter upp mig.

Jag har inga barn, men ändå har jag baksidan av familjelivet, ni vet det där med stökigt hem, tidiga mornar, läxläsning och packning av gympaväskor.

Jag har förpliktelserna men jag har inte kärleken.

Varje handling jag gör i vårt hem påminner mig om att jag faktiskt inte har något eget barn att slösa all kärlek och alla pengar på.

Att köpa ytterkläder i storlek 158 är inte alls lika mysigt som jag kan tänka mig att det är att tvätta upp första kläderna i storlek 50 eller 56.

Men jag gör det, jag tvättar, håller undan, tröstar, läser läxa, hämtar och lämnar. Jag gör det för att vi är en familj. Vi avlastar varandra.

Många gånger har jag viskat i min sambos öra. "Jag önskar verkligen att jag hade ett eget barn...något som bara är vårt."

 

Vår väg till en kotte

17 oktober 2012 15:43

Hej du!
Jag är dålig på att kommentera men jag följer dej och jag lider med dej i sorgen som ni bär på och att du samtidigt dras med jobbiga känslor och händelser i den nuvarande familjekonstellationen.

Jag är stort imponerad på dej kvinna att du orkar och tar allt med vad som händer och sker runtom er/dej. Att du som bonusmamma till en stökig tonåring orkar och ger av dej själv till en person som du egentligen inte ens behöver bry dej om, ( missförstå mej rätt ).
Jag är ju själv bonusmamma till två men de är bara i förskole- och lågskoleålder. Nog för att det blir krockar emellanåt men jag kan inte föreställa mej hur det krockar på era plan. Att ha med soc och polis att göra, att inte veta vart tonåringen håller hus och hans beteende. + den biologiska modern sätt att vara på.

Hujedamej.

Du ska ha all eloge för vad du gör för er familj och för att du kämpar med det. Jag hoppas att den store sonen en dag ska växa upp och tänka över hur han har betett sig och att han faktiskt tackar dej och säger att han då uppskattar din hjälp och stöd som du har kämpat med. Det är något han säkerligen inte skulle göra idag eller imorgon men när han har fått perspektiv på sitt liv och sitt handlande.

Lycka till vännen och jag håller tummar och tår för att er utredning ska få svar! Att ni kan få besked på vad som knasar sig med tanke på missfallen och att ni får tillfredsställande hjälp och vård!

Ta hand om dej!

Kram M

http://www.varvagtillenkotte.blogspot.com

 

Evl

17 oktober 2012 19:21

Åh jag förstår att det känns extra tungt när man längtar så och samtidigt får en liten liteb del av det men man är ändå inte riktigt delaktig. En jobbig sits. Hoppas så att ert gemensamma barn kom er snart för du är en jättebra bonusmamna och du kommer att bli en fantastisk mamma.
Kram!

 

A

18 oktober 2012 06:24

STOR kram fina du!

http://www.hjartatbloder.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...