Det är dags för en ny fas i mitt liv - vägen mot att bli mamma.

Det är med en stor blandning av känslor som jag kastar mig rätt ut i den värld som nu väntar på mig.

Beslutet kommer direkt från hjärtat. Vi vill detta.

Min sambo hade önskat att det hade lagt sig mer med hans barn och deras mammas sätt att påverka vårt liv. Med tanke på att det gått 5 år så kommer det inte bli någon ändring vilket gör att vi vågar anse att vi inte kan göra något åt det.

Länge har jag känt att jag behöver få ge villkorslös kärlek, få skapa något som är vårat, ett bevis på vår kärlek.

Varannan vecka berikas jag med kärlek från en snart 7 årig liten pojke (min sambos barn) och det har fått mig att inse att jag är redo för familjelivet.

Jag ska erkänna att jag är rädd, det är jag.

Jag är livrädd att jag inte kommer kunna få barn, att det inte kommer gå lika lätt som när man sambo blev pappa förra gången.

Det kommer inte att bli första gången för oss, bara för mig.

Är detta rätt tillfälle i livet?

Vad är svaret på det? Finns det någonsin ett rätt tillfälle i livet för att få barn?

Jag kommer under våren att genomgå en tuff process, men vi väljer ändå att låta chanserna till detta kärleksbarn få finnas där.

Mitt hjärta och min kropp skriker efter något eget.

Välkommen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...