Det är med tårar jag skriver detta blogginlägg, men jag känner ändå att jag vill skriva det eftersom det gett mig så många bloggvänner i längtan på vårt längtansbarn.

Ibland händer det saker i livet som gör att marken rycks undan och tillvaron blir svår att greppa - vilket nu hänt.

Att behöva sätta upp skylten stängt på bebisfabriken gör så förbannat ont att ni knappt kan föreställa er.

Nu behövs all tid och kraft till att ta hand om oss och ta oss igen det svåra vi nu har framför oss, vi har varandra och det är just nu det allra viktigaste. Det sista jag behöver just nu är en stress kring att bli gravid.

Jag kommer att ha kvar min blogg, och jag hoppas att vi inom några månader kan öppna fabriken igen och gå vägen mot att få bli en familj, om än något senare än planerat.

Tack alla ni som finns där ute med era fina kommentarer, jag följer er alla.

Det smärtar och rinner tårar längs mina kinder när jag läser era bloggar, önskar att jag snart var där igen - men nu är detta valet det självklara.

På återseende...

 

A

13 oktober 2011 11:22

Men :-( Hoppas ni tar er igenom det som har hänt. Och att du snart är tillbaka här igen och kämpar vidare. Vi behöver paus och vila mellan varven. Många kramar!

http://www.hjartatbloder.blogg.se

 

Anna

13 oktober 2011 17:14

Så tråkigt att höra! Hoppas det inte är något allvarligt och att det snart ordnar upp sig.

Kramar!

http://www.enmammawannabe.blogspot.com

 

WildaMathilda

13 oktober 2011 17:45

Jag hoppas att allt ordnar sig till det bästa för er.

Och du och din blogg kommer att vara saknade av mig. Välkommen tillbaka när du orkar.

Många kramar

http://ivfdagar.blogspot.com

 

Fröken solstråle

13 oktober 2011 19:48

Nej va tråkigt men absolut klokt val att i första hand ta hand om varandra och gå igenom det ni behöver tillsammans. Kom ihåg också att vi läser även om du inte skriver om barnlösheten, det kan vara skönt att få skriva av sig om andra saker med. Om du vill så finns vi här, närmare än du tror.

kramar

http://www.solensstralar.blogspot.com

 

Kix

13 oktober 2011 22:14

Vad tråkigt att läsa, men jag har full försåelse för ditt beslut. Er relation behöver också omvådnad, och bloggen finns ju kvar om du behöver återgå. Jag önskar dig all lycka och välgång. Som Solens strålar skriver... vi finns närmare än du tror om du så önskar. Kram Kix

http://kix.bloggplatsen.se

 

ettvanligtliv

14 oktober 2011 08:31

Så tråkig att läsa vännen! Men bra att ni gör det ni måste. Ta hand om varandra och hör av dig, irl eller på bloggen, om det finns något jag kan göra för dig.
Många varma kramar till dig vännen!!

http://ettvanligtliv.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En spontan graviditet, en lycka, en till pusselbit, en komplett familj med två små barn. Älskade lillebror med den mest stolta lilla storasyster som finns... Livet, du gav mig detta. Tack! ...

Så var hon här, vår älskade dotter. Vi lämnades att mysa som det står i journalen. Jag fick sys 4 ytliga stygn och häpnar fortfarande att det bara blev den skadan. Ingen läkare behövde vara inblandad i vår förlossning, och det var en stor seger för m...

Vi befinner oss nu alltså på sal 4 på förlossningen - och vi ska äntligen bli föräldrar. Det är 48 timmar sedan vi kom in för igångsättning. Timmarna jag slumrat till kan räknas på ena handen, jag är trött, lycklig men också trygg. Klockan är strax...

Efter lunch på måndagen fick jag min första dos Cytotec. Man kunde få 8 doser/dygn och varje dos övervakades av en CTG-mätning och man fick en dos varannan timme. Däremellan var vi fria att göra vad vi ville. Eftersom dosen startades på eftermiddagen...

I vecka 41+1 hade jag en tid för igångsättning då hon inte visade några som helst tecken på att vilja komma ut själv och i vårt landsting är det 41+0 som gäller för IVF-bebisar. Vi var riktigt redo och väskorna stod nere i bilen och väntade medan vi ...